torsdag 21 januari 2016

I vinterlandskapets dimmor skyndar tankarna att hitta  nya vägar att ledas in på.
Jag härmar gårdagen för den var bra .
Lärdomen krusar ytor på olika pölar och lämnar ringar.
Som fröet ligger jag och väntar på sprittningen i kroppen.
Att väntan kan vara så förutsägande.
Att lidelsen är stundom sorglig att lära sig av.


Idag går färden mot Sjöbo och ICA där. Grannen som är 78 år har sin inköpsdag och jag brukar vara chaufför då han har dålig syn på sitt enda öga han ser på. Har märkt att denna företeelse är ett mycket bra sätt att pröva tålamodet, men idag ska jag välkomna mina tankar om detta.

söndag 9 februari 2014


För optimal hälsa balansera din måltid med mat 

(livsmedel) som är fullvärdiga näringsmässigt och som ger rätt energi!

Det är ur maten du hämtar den näring som är så grundläggande för din allmänhälsa. Ur maten 
får du även den energi som är så viktig för ditt energibehov 
(kaloribehov) genom de energigivande näringsämnenakolhydraterproteiner och fett.



Har Du någon gång efter att Du har ätit något som Du vet är jätte nyttigt känt någon skillnad på ditt mående ? Det kanske inte händer med ett mål nyttig mat. Kroppen måste få tid att anpassa sig till det nya hälsosamma. Likaväl som kroppen vänjer sig vid "junkfood" som många många äter dagligen. 

Det äts så mycket ohälsosamt att sjukdomarna står på kö för att vara den som är mest intressant för läkevetenskapen. Om Du tittar på bilden och försöker klura ut vad det är som ligger på talriken är det säkert många som vattnas i munnen, men en hel del av oss tycker det ser fattigt ut.

 Vi är så vana vid att talriken ska innehålla en rejäl portion för att det ska vara tilltalande för ögat. Och det är här det blir intressant. Det vi har sett så mycket av på talriken när vi ska äta, har etsats sig fast på näthinnan som man säger och då är det svårt att förändra den bilden.

Sen har vi givetvis priset på den mat vi äter. Ingen vill betala hutlöst för mat. Samma är det med allt som är billigt vad det än må vara. Man får vad man betalar för är ett alltför sant uttryck. Tänker man på de pågående utsläppen från fabriker världen över och som hamnar i vårt vatten, i luften och då så klart i våra kroppar. Det därför det är så viktigt med vad vi äter så att våra kroppar kan rena sig från dessa miljöförstörande utsläpp. Med antioxidanter har kroppen en stor hjälp. Att vi motionerar är av allra största vikt när kroppen ska renas då det med svetten uttransporteras en hel massa "skit".

Det röks mer cigaretter än det köps hälsosam mat och med det som facit kan det inte mer än bli sjukdomar av vårt sätt att se på våra kroppar. 


lördag 8 februari 2014

Att det är invecklat med diabetes är det väl ingen som har några invändningar emot. Därför har jag  hämtat från internet all den information som är tillgänglig om ämnet diabetes. Håll till godo. Klickar Du på de färgade texterna kommer Du till sida med informationen. Jag tar inte till mig någon ära mer än att jag skapat denna blogg.



Insulin (produceras av Bukspottskörtel):
+ Reglerar blodsockernivån neråt, bygger upp muskler. Lagrar glykogen och fett

Funktion:
Sänker blodsockernivåerna (enda hormonet som klarar det). Skapar kroppens energidepå av glykogen. Behövs för omsättning av näringsämnen och lagring och förbränning av fett. Insulin räknas som ett anabolt hormon då det bygger upp muskelmassan och bygger upp energidepåerna (glykogendepåerna samt fettlagren). Obalanser i produktion och upptag av insulin kan leda till diabetes.
Insulinet har som funktion att sänka blodsockerhalten. När blodsockret har nått en viss miniminivå så signalerar kroppen att den behöver energi, du känner dig då hungrig. Du kan då börja känna dig trött, få sötsug, tappa koncentration samt blir grinig och lättirriterad, vilket är en följd av lågt blodsocker (hypoglykemi). När du ätit så höjs blodsockret igen, främst genom glukoset kolhydraterna. Insulin utsöndras när blodsockrets höjts och är en signal på att kroppen har fått energi som måste lagras i kroppen. Insulinets funktion är att få cellerna att öppna upp sig att ta emot glukos och få musklerna och levern att tillverka och lagra glykogen av kolhydraternas glukos.Glukos från kolhydrater som inte används direkt av kroppen eller omvandlas till glykogen lagras som fett. Insulinet stimulerar till muskeluppbyggnad och för mycket insulin innebär även att fett förs in och lagras i fettcellerna, som en extra energidepå att ta av vid senare tillfälle. Detta kan leda till fetma.
Notera:Glykogen är kroppens lagrade form av energi från kolhydrater. Vi kan bara lagra ca 1200 - 1600 kcal glykogen i kroppen. 
Insulin bildas i Langerhans öar i bukspottkörteln. Zink behövs för produktionen av insulin. Krom och vitamin B7 (biotin) förbättrar insulinkänsligheten och behövs för att insulin ska fungera optimalt.

Kolhydrater med lågt GI-värde (långsamma kolhydrater) bibehåller ett jämnare blodsockervärde under en längre tid och ger inte de snabba toppar av högt blodsockervärde (hyperglykemi) som kolhydrater med högt GI-värd har. Läran om kost och GI-värde (glygokemiskt index) kommer från kostmetoder som har sin huvudsakliga inspirationskälla och ursprung från diabetikerhåll där det länge varit ett faktum att du kan påverka dina blodsockervärden med kosten. Genom att äta långsamma kolhydrater (lågt GI-värde) så känner du även dig mätt längre och det naturliga energiintaget minskar när sötsuget därmed blir mindre. 
Om blodsockret sjunker allt för snabbt och lågt kan detta förutom hunger och sötsug orsaka trötthet, nedstämdhet, depressioner, minskad koncentration men även darrningar och hjärtklappningar i värsta fall. Då slår även det stressrelaterade sockerhöjande hormonet noradrenalin på.
Obs!
Hormonet IGF-1 är också viktigt för insulinet.
Tips!
Fysisk träning förbättrar insulinproduktionen och insulinkänsligheten.
Tips!
Alkohol kan skapa lågt blodsocker vilket triggar i gång kroppens normala insulinproduktion. Den som har diabetes ska därför ta en lägre insulindos vid större intag av alkohol.
Notera:
Vid allt för hög blodsockernivå under en längre tid ökar risken för glykering som innebär att blodsockret binder proteiner till sig, något som anses kunna ligga bakom flera ålderrelaterade sjukdomar.
Notera:
Hormonet GLP-1 är en glukagonlik peptid som produceras i tarmen efter man ätit och stimulerar produktionen av insulin. GLP-1 har även förmågan att öka känsligheten för insulin, samt minskar produktionen av glukagon som i sig fungerar blodsockerhöjande, i motsats till insulin. GLP-1 bryts dessvärre snabbt ner i kroppen. Det är enzymet dpp-4 som bryter ner GLP-1 relativt fort i kroppen varför nyare forskning försöker hitta läkemedel som fungerar som dpp-4-hämmare.
Obalanser
Obalans kan ge diabetes (sockersjuka), vilket beror på minskad förmåga att producera insulin eller omvandla insulin. Det finns två typer av diabetes: Diabetes typ 2(vanligast) och Diabetes typ 1. Om du har flera diabetessymtom (se diabetes) och ett blodsockervärde på över 7 mmol/l på tom mage eller om du har ett blodsockervärde som ligger över 12,2 mmol/l när som under dagen anses du lida av diabetes. Socker i urinen samt att kroppen börjar omvandla ketoner till energi är andra kriterier.
Förutom diabetes typ 1 och diabetes typ 2 förekommer det några mellanformer.
  
Diabetes typ 2
Diabetes typ 2 kallas också för åldersdiabetes. Vid åldersdiabetes harinsulinresistens inträffat (relativ insulinbrist), vilket innebär att cellernas förmåga (receptorernas) att reagera på insulin är nedsatt. Det är vanligt att man då överproducerar insulin (hyperinsulinism) till att börja med eftersom receptorerna inte svarar som dom ska.
Kroppens oförmåga att sänka blodsockervärdena effektivt gör att blodsockerhalterna stiger och svänger nu kraftigt vilket medför stora problem. De stora insulinpåslagen har även den negativa effekten att nedbrytningen av fett och proteiner försämras i kroppen, vilket i sig påskyndar bukfetman. Det onda kolesterolet ökar. Risken för hjärt- kärlsjukdomar ökar. Främsta orsaken är övervikt, bukfetma samt dålig motion, men övervikt och fetma kan även vara symptom på insulinproblem. När blodsockervärdet svänger och går ner kraftigt så känner kroppen att den saknar energi vilket gör att man överäter. Detta förlopp kan leda till en ond cirkel. För stora insulinpåslag under en längre tid kan även leda till fettlever. Viss ärftlighet finns också för diabetes typ 2.
I sin förlängning kan produktionen av insulin tillsist ha minskat rejält på grund av den längre obalans som kroppen fått kämpa med under lång tid, dvs. otillräcklig insulinutsöndring har inträffat. Då kan diabetes typ 2 i värsta fall övergå i diabetes typ 1. För att klara hälsan och livhanken måste man nu tillföra insulin utifrån.
Nyare studier visar att personer som har diabetes 2 även har ett överskott av utsöndring av hormonet glukagon från levern, något som även höjer blodsockret. Andra nya studier har även visat på kopplingen mellan diabetes typ 2 och bakteriefloran i tarmarna, och att tarmfloran är förändrad vid diabetes typ 2 och metabola syndromet. Se även probiotika - nyttobakterier och tarmrening.
Sammanfattningsvis kan en kombination av insulinresistensotillräcklig insulinutsöndring samt förhöjt glukagon ge förhöjt blodsocker vilket leder till diabetes typ 2 och därtill risk för övervikt.
Notera:Ca 4 % av Sveriges befolkning lider av diabetes typ 2.
Obs!
Ca 80 - 85 % av de som har diabetes typ2 lider av övervikt. Väldigt många svenskar ligger även i ett förstadium till diabetes typ 2, se även metabola syndromet.  

Förbättra obalansen:
Genom att äta mindre, äta bra mat, samt minska i vikt genom fysisk träning kan personer som lider av diabetes typ 2 bli mycket bättre.
  • Ät mindre: förbättra balansen av intagen energi och förbrukad energi, se energibehov.
  • Inta långsamma kolhydrater ​med lågt GI-värde (glykemiskt index), dvs. kost som innehåller mindre socker och förädlade kolhydrater som vitt mjöl m.fl. Dessutom inta mer fibrer i kosten, något som hjälper till att hålla GI-värdet lågt.
  • Fysisk träning som styrketräning och all sorters konditionsträning förebygger obalans och risk för insulinresistens, dessutom ökar det förbränningen.
  • Ät rätt sorts fett, undvika för mycket mättade fetter i kosten som anses kunna försämra insulinkänsligheten och övergå till mer enkelmättade ochfleromättade fetterOmega-3 är ett fleromättat fett med särskilt goda egenskaper och som anses öka insulinkänsligheten. 
  • Mineralet Zink behövs för att producera insulin. Krom och vitamin B7(biotin)förbättrar insulinkänsligheten. Svavel anses också vara bra. Vitamin Där bra. Vitamin B3 anses kunna höja insulinbehovet till att börja med, men under längre dosering så anses insulinbehovet minska vilket är positivt. Det finns kost som är blodsockersänkande, exempelvis kanel.
Även fasta och detox kan förbättra diabetes typ 2, exempelvis 5:2 dieten.
Se även övervikt.
Diabetes typ 1
Diabetes typ 1 innebär att kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört. Insulin måste då tillföras kroppen i form av sprutor. Diabetes typ 1 kommer oftast tidigt, som barn eller ungdom. Du som lever med diabetes typ 1 känner till alla svårigheter detta leder till trots att du har tillgång till blodsockermätare:
  • Att få till rätt balans mellan tillfört insulin (ofta långtidsverkande insulin) kopplat till kroppens blodsockernivån under dygnets alla timmar! Gränsvärdet på normalt blodsocker är på ca 4 - 6 mmol/l på tom mage hos personer som inte har diabetes. Har du diabetes kan värdena få vara lite högre, upp mot 8 mmol/l på tom mage.
  • Att Diabeteskoma innebär allt för höga blodsockervärden, något som kan skapa allvarliga sjukdomar på sikt som försämrade njurar, sämre syn, hjärtinfarkt, dålig ämnesomsättning, kallbrand m.fl. Symtom på höga blodsockervärden kan vara stark törst, störd puls, irriterad hud m.fl.
  • Att Insulinkoma innebär att insulinet tvingat ner blodsockernivåerna alldeles för lågt, vilket kan ge hjärnskador och även ha en dödlig utgång i värsta fall. Risken anses störst under natten men kan även ske under dagen. Symtom kan vara kramper och medvetslöshet. Insulinkänning är ett förstadium till insulinkoma, symtom kan bl.a. vara blekhet, orkeslöhet, skakningar, kallsvettningar, hjärtklappning och hunger. Minimivärdet på blodsockret innan det är farligt är ca 3 mmol/l. Vid 1 mmol/l kan insulinkoma inträffa.
  • Att vara insatt i kost och näring och förstå hur kost med kolhydrater, särskilt snabba kolhydrater men lågt GI-värde höjer blodsockret.
  • Att förstå att den normala insulindosen som myndigheterna förespråkar bygger på att du intar en ansenlig mängd kolhydrater och därför är relativt hög, vilket innebär att om du glömmer måltider eller intar kost med betydligt mindre kolhydrater kan detta i sig leda till insulinkoma, om du inte samtidigt sänker nivåerna av det tillförda insulinet.
  • Att vara insatt i när kroppen använder ditt eget glykogenförråd, vilket höjer blodsockervärdena. Något som kan ske vid fysisk träning, aktivitet på tom mage, eller vid stress. Att förstå att blodsockret sänks efter långvarig träning då glykogenförrådet börjar ta slut, och att blodsockerfall kan förekomma vid hård träning upp till ett dygn efter träningen. All träning förbättrar inslinupptagningsförmågan (insulinkänsligheten) och ger även jämnare blodsockernivåer om du samtigt balanserar ditt insulinintag på rätt sätt.
  • Att alkohol sänker dina blodsockernivåer då levern är fullt upptagen att förbränna alkohol, vilket kan leda till insulinkänning. Dessutom kanske du glömmer bort att äta något vilket förvärrar det hela ytterliggare och i värsta fall kan leda till insulinkoma.
Varning:Personer som lider av diabetes typ 1 ska alltid ha tillgång till druvsocker för att undvika insulinkoma, eller glucagonspruta. Dessutom bör närstående vara väl insatta i symptomen.
Obs!Dessvärre mäter i dagsläget inte alla svenska sjukhus halten insulin som kroppen eventuellt självproducerar om diabetes typ 1 tros föreligga, vilket skulle kunna ske genom c-peptidmätning. Produktionen av insulin anses kunna finnas kvar en tid (första månaden!) efter diagnosen. Detta försvårar för patienten när hen tillsammans med dietisten ska planera upplägget på kost, motion samt ha kontroll över beräkningen av den mängd insulin som ska tillföras kroppen dagligen.
Se även Svenska DiabetesförbundetAllt om diabetesDiabeteportalen och Mina framsteg från Diabetesalliansen.
För alternativ diabetesbehandling, se Kostdoktorn LCHF, diabetes.